Kolesterolkalkylator

Här kan du fylla i dina värden och få en bättre bild av dina riskfaktorer än du troligen får av din läkare. Sjukvården ser ofta enbart på totalkolesterolet. I alla fall gjorde min det. Så se gärna denna sida som ett underlag för diskussion med din läkare. Du behöver såklart mäta dina värden först om du inte redan gjort det. Om du inte får gjort det genom sjukvården, kan du köpa tjänsten hos till exempel medisera.se. Med koden feelgoodhavefun får du där 10% rabatt. Ett annat företag är werlabs.se.

Så använder du kalkylatorn
Fyll i ditt totalkolesterol, HDL, LDL och triglycerider. Så räknar kalkylatorn själv ut kvoterna totalkolesterol/HDL och triglycerider/HDL. Under kalkylatorn får du information om de olika värdena. Se om du får GRÖNT eller RÖTT i de två sista viktigaste rutorna.

Så tolkar du de olika kolesterolvärdena.

Totalkolesterol. Säger oftast ingenting. Människor i världen som blir extremt gamla har ofta högt totalkolesterol. Men ofta rekommenderar din läkare ett värde under 5,0. Kritikerna menar att detta är en orimlig nivå för behandling, eftersom 70% av svenskar mellan 30-50 år har högre värde, och 90-95% av svenskar över 50 år.
Svårtolkat och av begränsat värde utan att relatera till övriga kolesterolprover.

Triglycerider. Lågt värde är bra. Gärna under 1. Höga värden beror oftast på högt intag av kolhydrater. Högre än 1,7 är mindre bra, det är ett tecken på metabolt syndrom och innebär ökad risk för hjärtsjukdom mm. De flesta som äter lågkolhydratkostkost har mycket låga värden, mitt låg senast på 0,61.
Lågt är bra. Bör åtminstone vara under cirka 1,7.

HDL. Högt värde är bra, naturligt bra fett höjer HDL. Låga värden ger ökad risk hjärtsjukdom, högt intag kolhydrater sänker HDL. Under 1,0 (män) eller 1,3 (kvinnor) är mindre bra, och kan vara ett tecken på metabolt syndrom. De flesta som äter lågkolhydratkost har höga värden, mitt var 2,3.
Högt är bra. Bör åtminstone vara över ca 1,0 (män) eller 1,3 (kvinnor).

LDL. Svårtolkat. Det så kallade ”onda” kolesterolet. Det stämmer inte. LDL har en lika viktig uppgift i kroppen som ”det goda” HDL. Och studier visar att riktigt gamla personer har högt LDL. Det är svårtolkat mest beroende på att det finns olika storlekar på LDL. Äter du en lågkolhydratkost, har du troligen bra storlek på dina LDL-partiklar. Stress har visat sig, speciellt bland yngre, kunna öka de lurigare små täta LDL-partiklarna. Nya studier (dec 2020) visar att högt LDL är associerat med långlevnad.
Svårtolkat och av begränsat värde utan att relatera till övriga kolesterolprover.

Nu kommer vi till de intressanta värdena.

Totalkolesterol/HDL. Lågt är bra, rekommenderas vara under 6. Om du vill ha ett mått gällande kolesterol och risk för hjärtsjukdom har detta visat sig vara ett av de bästa. Det säger mycket mer än totalkolesterol, LDL och triglycerider. Det är även bättre än kvoten LDL/HDL som ibland används. Att äta en lågkolhydratkost ger ofta ett förbättrat värde, själv hade jag 3,65. Höga värden här kan tyda på metabolt syndrom och insulinresistens. Vilket på riktigt är en risk för din hälsa.
Bra riskvärdering. Lågt är bra. Bör åtminstone vara under 6, än hellre under 5 och allra helst under 4.

Triglycerider/HDL. Detta mått sägs av flera, bland annat i boken ”Eat rich, live long” av Ivor Cummings och sajten www.thebloodcode.com, också vara ett bra mått. Det finns bra forskning kring detta. Värdet säger mycket mer än bara LDL till exempel. Värdet bör ligga under 1,2 eller ännu hellre under 1,0. I alla fall under 2,0. Mitt låg på 0,27. Att detta värde inte värderas av sjukvården, kan bero på att det skulle kullkasta hela kolesterolmyten. Dåliga värden här kan tyda på metabolt syndrom och insulinresistens. Vilket på riktigt är en risk för din hälsa. Studier har visat att ju högre värden, desto större risk för hjärt/kärlsjukdom. Och det ger en bra indikation på hur din nuvarande livsstil fungerar.
Bra som riskvärdering. Lågt är bra. Allra helst under 1,0. I alla fall under 2,0.

En persons värden säger egentligen inte något men jag nämner ändå mina, efter att i 10 års tid ha ätit en stor andel fett och lite kolhydrater.

Insulinresistens

En nyckelfaktor som jag nämner ovan är insulinresistens. Insulinet ska ta ner blodsockret till hälsosamma nivåer. Äter du mycket snabba och dåliga kolhydrater får insulinet slita hårt. Till slut blir funktionen utmattad. Det är insulinresistens och början till diabetes typ 2. Personer som har insulinresistens har ofta ”normala” värden av LDL. Men låga värden på HDL och höga på triglycerider.

Insulin är en så viktig faktor för din hälsa, så min nästa bok kommer till stor del att handla om just insulin. Det verkar nämligen kunna fungera som alla sjukdomars moder. Det som vi brukar anklaga inflammation för. Men de hör tätt samman. På denna sida kan du läsa mer om insulin och insulinresistens. Och dessutom se om du är i riskzonen, hur du kan undvika det och kopplingen till covid-19.

Disclaimer

Detta ska naturligtvis inte ses som medicinska råd, utan kan möjligtvis användas som underlag när du diskuterar med din läkare. Själv försökte jag övertyga min läkare, som ändå skrev ut statiner. Som jag inte löste ut, med tryggt stöd av ovanstående information.

Läs mer om kolesterolets historia under kolesterolmyten och om kolesterolsänkande läkemedel, så kallade statiner.

Källa: DietDoctor.com (mestadels)